Linn Berg

Ibland funderar jag faktiskt på att dumpa bilddagboken och bli en grymt aktiv bloggare istället. Ibland.

Julia is still missing, Tove kommer inte och fotbollen verkar vägra att sluta någon gång. Så I'm still here och gör sådär som jag avskyr, blandar in engelska meningar här och där och överallt. No more sånt. Från och med nu.

Jag vill ha julafon för i år är Niklas hemma. En jul utan Niklas är verkligen inte kul, jag har genomlidit en sån en gång och nej tack, pojken ska vara hemma annars blir jag arg. Det tråkiga är att min familj blir mer och mer ojulig av sig (så det så, pappa lilla). Vartenda år är det "Men ska vi inte ha ett litet julbord i år ändå? Det blir ju bara massa mat över". Och själv blir jag lika sur varenda gång någon kommer och säger "Linn, vill du verkligen ha köttbullar i år? Duger det inte med bara..." blahablahabla. Det är lite tråkigt, för förut så var julafton stor, men nu är det ingen som orkar ha en stor jul längre. Jag har inte ens tid att titta på julkalendern! Gästerna (som består av mormor och morfar och med lite tur farmor och farfar) kommer, äter, öppnar paket och åker. And that's all.  Plus att jag önskar mig alldeles för många och dyra julklappar också. Jag kan ju inte få allt så jag har stora problem med att välja vad jag vill ha allra mest. Tur att jag har två månader på mig. Tre till och med.

Nu får Gunnar skäll för att han har fisit en luktfri fis som tydligen inte luktar så gott.
Tajm to gå härifrån, vi ska hyra film. Tack hej!