Linn Berg

När varje timme känns som tre dagar.

But now, there's noooooowhere to hiide, since you pushed my love asiiiiiide. I'm ooout of my head, hopelessly devoteeeeeed to yoooouu! Hopelessly devoted...to yoooouuuuu! 

Det är illa när den där låten börjar stämma in, men inte fasen ska man klaga för det. Det får vara mitt sätt att hämnas helt enkelt. Japp. Näe, inte vet jag. Vad ska man egentligen skriva om? Det känns som om jag har börjat ställa mig den frågan alldeles för många gånger nu. "Hm, rubrik? Dagens namn.. näe, "Since love aint no stranger no more"? Nope, för mesigt. Öh... ja". "Den kursiva texten då... glass är gott, jäkligt gott. Nej, förmycket mat för lite intressant att läsa om". Sedan slutligen, den här texten som jag sitter och skriver nu.. den blir mest fylld av meningslöst svammel. Men det kanske är så det ska vara, och det är kanske därför jag tappar läsare? Skulle tro det. Ääähähä. Snart kommer Tove hem tror jag, jag vet faktiskt inte. Men kommer hon inte imorgon så ska jag skriva ett brev till Tunisien om att hon egentligen är en förrymd fånge från Kumla. Då borde de väl ändå skicka hem henne rätt snabbt?